Terminologi

WebblΣsaren Opera

Opera Σr en webblΣsare. Genom att anvΣnda den kan du komma σt webben (World Wide Web), du kan anvΣnda e-post och diskussionsgrupper, och i allmΣnhet g÷ra sσ gott som allting du beh÷ver g÷ra pσ Internet.

Se det alfabetiska indexet f÷r en fullstΣndig lista ÷ver innehσllet i den hΣr hjΣlpen.

Internet-terminologi

Internet refereras oftast till som en helhet, som en sjΣlvstΣndig enhet som kan nσs frσn varenda dator via ett modem, och som verkar innehσlla information om allt som gσr att tΣnka sig, (il)legala musikfiler, filmer och program, spel och nyheter, diskussioner och elektroniska vykort, allt ihopbakat i en enda stor enhet. Sσ Σr, tyvΣrr, inte fallet.

"Internet"

Termen "Internet" ges till sσ gott som alla sorters datanΣtverk som kan anropas via antingen modem eller ISDN-anslutning, till din telefon via nσgon sorts kabel, eller till och med via parabolantenner, och som kan lΣsas med en "webblΣsare" ("browser"). Trots att detta Σr sant, Σr Internet sσ mycket mer; det Σr prisvΣrdig och enkel kommunikation, information frσn hela vΣrlden, σtkomlig f÷r alla och envar. Internet, som det ser ut idag, underhσlls av flera olika instanser, och ingen ensam ÷vervakande organisation eller myndighet kontrollerar det, nσgot som har lett till att flera lΣnder i vΣrlden faktiskt ser det som en fiende mot staten.

I grund och botten Σr det en stor samling datorer som finns i alla vΣrldens h÷rn. Det Σr en allomfattande term f÷r allting frσn e-post till webben, inklusive diskussionsgrupper, SMS (textmeddelanden pσ mobiltelefoner), Internet Relay Chat (kΣnt som IRC), och direktmeddelanden.

Flera mΣnniskor tror att Internet bara Σr det som ses genom en webblΣsare, men det Σr en stor missuppfattning eftersom Internet faktiskt Σr ett helt nytt sorts kommunikationsverktyg, ett som kommer att Σndra vΣrlden som vi kΣnner den pσ motsvarande sΣtt.

I Internets "tidiga" dagar refererades det ofta till som "informationsmotorvΣgen" och "cyberrymden", bland andra, men de uttrycken har slutat anvΣndas ju fler mΣnniskor som b÷rjat anvΣnda nΣtet, vilket, f÷rresten, Σr hur de flesta refererar till det nu; nΣtet - the Net. :-)

"Webben"

Webben, World Wide Web, eller den "vΣrldsvida vΣven" om du sσ vill, upplevs genom en webblΣsare. Det Σr ett informationssystem som g÷r det m÷jligt att navigera genom Internet pσ ett enkelt sΣtt genom att klicka pσ vad som Σr kΣnt som "lΣnkar". Du kan komma σt dokument, filer och tillΣmpningsprogram via WWW - eller helt enkelt: "webben".

"HTML"

HyperText Markup Language, HTML, Σr ett enkelt, men Σndσ kraftfullt, uppmΣrkningssprσk som anvΣnds f÷r att presentera text, bilder, ljud och andra mediafiler pσ webben. Det finns flera typer av uppmΣrkningssprσk i bruk pσ webben, men en grov uppskattning ger att HTML Σr det mest utbredda av de olika sprσken, eftersom det anvΣnds av ungefΣr 99% av webbens dokument.

"Stilmallar"

Ett sΣtt att skilja pσ utseende och innehσll, stilmallar (CSS, eller "Cascading Style Sheets") uppfanns 1994, och antogs som officiell W3C-rekommendation 1997. F÷rdelarna med CSS Σr att du lΣtt kan underhσlla utseendet σ ena sidan och innehσllet σ andra sidan, vilket faktiskt Σr en stor f÷rdel pσ webbplatser som har mer Σn en sida, i synnerhet nyhetssidor, men Σven f÷r andra typer av stora wepplatser.

"JavaScript"

JavaScript Σr ett skriptsprσk ("skript", frσn engelskans "script", ungefΣr "manus") som introducerades f÷r att f÷rbΣttra interaktionen pσ webben, till exempel genom att g÷ra sσ att bilder Σndrar sig nΣr du flyttar muspekaren ÷ver dem.

"ECMAScript"

Detta Σr JavaScript och JScript som en ÷ppen, standardiserad teknik, vilken underhσlls av European Computer Manufacturers Association. Opera st÷der detta skriptsprσk, vilket ger webblΣsaren samma skriptm÷jligheter som JavaScript 1.3.

"HTTP"

HyperText Transfer Protocol Σr det protokoll som anvΣnds f÷r att sΣnda information i form av HTML-dokument, text, och andra lΣsarberoende format, till en webblΣsare. Det Σr ocksσ m÷jligt att sΣnda programfiler via detta protokoll, men huvudanvΣndningen Σr det f÷rstnΣmnda. Internet Engineering Task Force (IETF) Σr de som underhσller HTTP-protokollet, vilket nu Σr uppe i version 1.1.

"FTP"

Vad gΣller protokoll f÷r att ÷verf÷ra information Σr detta protokollet som ÷verf÷r filer och andra "tunga" objekt, sσ att sΣga. Det kan, precis som HTTP, ÷verf÷ra Σven informationsdokument. Opera st÷der hΣmtningar av filer via FTP. IETF underhσller Σven FTP-protokollet.

"Webbadress"

Webbadresser (URL, "Uniform Resource Locator") Σr den som beskriver var alla dokument, filer och program pσ webben Σr "placerade". URL:en, eller hellre webbadressen, Σr unik f÷r varje dokument, och bestσr av f÷ljande delar:

protokoll://maskinnamn/katalog/filnamn

Maskinnamn kan vara ett vanligt maskinnamn i textform, eller en IP-adress, medan katalogen och filnamnet definitivt Σr namn (Σven om det namnet kan bestσ av siffror).

"E-post"

E-post Σr en akronym f÷r "elektronisk post" (pσ engelska "e-mail"), och refererar till enkla textmeddelanden som sΣnds ÷ver Internet frσn en dator till en annan. E-post anvΣnds i flera olika sammanhang, och lσter dig kommunicera med vΣnner, slΣktingar, kollegor och likasinnade sjΣlar snabbt och kostnadseffektivt.

F÷r information om hur du konfigurerar e-postklienten i Opera 5, se e-postdokumentet i detta hjΣlpsystem.

"Diskussionsgrupper"

Diskussionsgrupperna ("news groups") pσ Usenet Σr en "plats" pσ Internet dΣr folk med liknande intressen delar diskussionsfora. HΣr diskuteras allt frσn det abstrakta till det bisarra, frσn politik till datorer, frσn hobbier till intressen, frσn det nuvarande till framtiden. Det finns idag ÷ver 20.000 olika diskussionsgrupper. VΣlj sjΣlv, och ta del i den internationella kommunikationen. Tillgσng till diskussionsgrupperna Σr gratis i de flesta fall.

F÷r information om hur du konfigurerar diskussionsgrupper i Opera 5, se diskussionsgruppsdokumentet i detta hjΣlpsystem.

"SSL"

SSL Σr en f÷rkortning f÷r "Secure Socket Layer" och Σr den ÷ppna webbteknik som m÷jligg÷r sΣkra transaktioner och kommunikation bσde mellan klient och server och mellan tvσ klienter. Kortfattat Σr det ett sΣtt att autentisera ingen, en eller bσda parterna som deltar i en krypterad kommunikationskanal. De tvσ versioner som st÷ds av Opera, SSL v2 och SSL v3 Σr de factostandarder f÷r sΣkerhet pσ dagens Internet.

"TLS"

TLS Σr en f÷rkortning f÷r "Transport Layer Security" och marknadsf÷rs som efterf÷ljaren till SSL v3. TLS utvecklas och underhσlls av IETF. Opera 3.50 var den f÷rsta kommersiella webblΣsaren med st÷d f÷r TLS 1.0, och Opera 5 fortsΣtter detta st÷d.

"Kakor"

Kakor ("cookies") Σr smσ textfiler eller "informationskapslar" som innehσller information du lΣmnat om dig sjΣlv f÷r att kunna identifiera dig pσ Internet, eller f÷r att lagra dina instΣllningar f÷r en webbplats. De lagras och sΣnds tillbaka till en server, och de anvΣnds oftast av kommersiella webbplatser. De kan inte lagra eller ÷ppna virus pσ din hσrddisk, i motsats till vad de ofta beskrivs som av de som inte vet vad en webblΣsarkaka verkligen Σr.